just när man trodde att tonåren var över så möts man av ett nytt fenomen:
förvuxna fjortisar.
människor i mediabranschen (som förmodligen existerar i alla branscher men syns mest i media) som söker bekräftelse, vill ha uppmärksamhet, har ett ofattbart stor självförtroende som alltid verkar övergå i osäkerhet vid närmare inspektion samt ett enormt behov av att bråka, hetsa och framförallt; mobba.

dess främste förespråkare, katrin zytomierska står i fyren och tutar.
till synes social och intelligent – "hon gör ju bara sitt jobb".
vid närmare inspektion, totalt motbjudande.

vad är det för problem som ligger rotat i ens undermedvetna när man som trettioårig individ sitter och skriver skit om människor öppet på sin blogg? och hur kan man ens bli uppfattad som intelligent när argumenten mot människorna är baserade på vikt, personlighet och privatliv? jag är medveten om att bloggvärlden har blivit en enda stor mediacirkus. och att zytomierska bara använder en massa beprövade provokationknep för att få gå på överlägset östermalms-spa och polera egot. men jag skiter fullständigt i det. jag tänker inte vara den som sitter brevid mobbaren och ler.

skillnaden mellan människor med ryggrad och människor utan ryggrad är relativt enkel:
hur mycket pengar man än tjänar så är man fortfarande en idiot om man inte respekterar andras integritet.

– fast sedan har jag svårt att tänka mig att man har särkilt mycket integritet själv, om man tillåter sig att kräla i skit för att få vara med i löpsedeln på fredagen.