inspiration förknippas oftast med drömmar. och det är sällan man drömmer om något man redan har. vuxenfantasier må ha en något pervers klang till sig men det ryms faktiskt en hel del i den kategorin.. inredningsmässigt visar inredningstidningarna bilder på glossiga våningar med hotelliknande atmosfärer designade av populära inredningsarkitekter. drömmar om kliniska miljöer med perfekta linjer, intelligenta förvaringslösningar och drömlika ytor. men jag anar en liten förändring.

det börjar gå mer åt den bebodda känslan. kläder och inredning går ju som bekant hand i hand och på samma sätt som individualism och personlig karaktär förespråkas inom den egna klädstilen (med så många trender som samexisterar per säsong att inte ens de bästa moderedaktörerna kan räkna upp alla) så börjar också inredningen tippa mot ett personligare plan.

och jag gillar tanken. att uttrycka sig med inredning har inte alltid känts som en självklarhet. det har snarare handlat om att uttrycka sin goda smak. men nu är det dags att faktiskt visa vem man är i färgval, möbelarrangemang och golvläggning. personligheten får mer yta helt enkelt. flera kvadratmeter.

så det kanske är dags att börja fundera över vem man egentligen är:
en billys bokhylla?
en eero arnio-designad åskboll?
en snirklig antik soffa med blommigt mönster?