Var: Berns, Berzelii Park.

Vad: Krispiga tyger, bleka färger, neutral styling med "sovhår" (som såg ut som om man sovit med en fläta). Plaggen var lediga och lösa och kollektionen kändes avslappnad på många sätt; väskorna hängde löst på höften, byxorna var slarvigt upprullade, i sandalerna bars nedhasade strumpor… Jag gillade de förekommande hattarna och killsandalerna i nougataktiga nyanser.

Vem: Lady Oscar var som vanligt snyggt klädd – eller snarare kreativt och vackert, gillar att han inte är rädd för att stå ut. Så mycket mer minns jag inte… :P

Övrigt: Extremt trångt!

Nu bär det av igen, den här gången till Nygårdannas visning på Berns. Jag har faktiskt ett tips till er läsare… Om ni har tråkigt och råkar vara påväg förbi Berzelii Park, sätt er på kaféet och ta en härlig cappuccino. Hela den svenska modevärlden är samlad och sitter på gräsmattor och har picnic mellan visningarna. Ni lär se en hel del kända ansikten och framförallt – roliga outfits. Öppet för allmänheten, glo på modefolket ;)

Fler rapporter är på väg, hinner inte alla från igår nu.

Var: Berns, Berzelii park.

Vad: Peggy Guggenheim stod som inspiration (samma som hos Chloé) till en visning som bestod utav skinnshorts, skor med gradienter och färgtoningar à la Prada, oversize stickade koftor och vackra mönstertryck. Kollektionen var helt klart mer rockig än tidigare men någonstans lyckades Dagmar ändå behålla sin ursprungliga kärna och det stickade var helt klart det snyggaste.

Vem: Marina Kerkelidou satt precis framför, iförd en blommig blus från Marc by Marc Jacobs och en skinnkjol (tror att det var det iaf?). Modebloggarna satt som vanligt i viktiga möten med sina datorer.

Övrigt: Om man samlade alla väskorna i lokalen och pantbelånade dem skulle man få ihop tillräckligt med pengar för att lösa ett u-landsproblem.

Var: Nordic Light Hotel, Vasaplan.

Vad: Som teaterelev så uppskattade jag verkligen den storslagna föreställningen som sattes upp (om man jämför med de andra visningarna då). Det var pudlar, masker, svart silkespapper, glittrande huvor och ätande modeller. Temat var italienskt – något som avspeglades både i visningen och efter då det bjöds på pasta och vin till stämningsfull musik. Kläderna var lekfulla men samtidigt bärbara och knappar samt dragkedjor syntes på flera ställen. En lyckad afton med andra ord!

Vem: Visningen försenades en halvtimme pga att några personer inte hann komma ifrån föregående visningen, Carin Wester. Träffade enormt trevliga Sigrid som tyckte att killkläderna var supersnygga – kan inte annat än hålla med. Väldigt fullt i lokalen…

Övrigt: Eftersom att Carin Westers visning var försenad så var jag enormt trött och förvirrad när jag anlände till Bea Szenfeld men en skön och avslappnad atmosfär gjorde att jag var back on track. Heja Bea! :)

En bättre sammanfattning kommer imorgon men jag kände att jag skulle höra av mig med en mini-rapport :)