Underbaraclara skriver om finkultur och fulkultur.
Om Dramaten vs Blondinbella.
Och jag känner mig lite provocerad.
Eller, fascinerad framförallt - att man kan påstå att allt inom området kultur är av samma nivå..
Det är det verkligen inte.
Vad hände egentligen med talang? Utbildning? Intresse? Engagemang?
Sedan när blev måttstocken för att något är "lyckat/värdefullt" att det drar många människor?
Blondinbella kanske drar in fler människor än Dramaten men porrindustrin drar på samma sätt fler människor än feministiska rörelser. Betyder det att porrindustrin vinner när det kommer till att engagera människor? För de politiska, feministiska rörelserna lyckas ju uppenbarligen inte engagera lika många människor?
Betyder det att Anna, 13 år, som driver bloggen "Fashion barbie" skriver och producerar inlägg av samma kvalité som utbildade moderedaktörer?
Sedan är det är väl klart att någon med intresse, engagemang och utbildning kommer att kräva en högre nivå på sin kultur och dess frågeställningar än; "Har ASOS bra fraktpriser eller jättedåliga?"?
Och de som tycker att Dramaten är för svåråtkomlig kan ju under tiden läsa Blondinbella.
För det här är den avgörande skillnaden mellan teater och Blondinbella;
teater speglar människors inre känsloliv och Blondinbella speglar sig själv.
Jag håller med Clara. Var inte så konservativ.
Många gånger är kvalitén på bloggar (ex. din) 10 gånger högre än på texter av dessa "utbildade modeskribenter" (ex. Sofi Fahrman). Jag tycker att bloggar är något revolutionerande, som vi antagligen inte kommer att fnysa åt om 20 år.
Ååh vad bra du skriver! Du borde skriva mer i bloggen (även om en bild sägs säga mer än tusen ord…)
Vi delar samma åsikt.
Hittade din blogg för några dagar sedan bara, vill bara säga att jag tycker den är helt underbar (: Keep up the good work!
Det här inlägget gillade jag. Reflekterande.
mkt bra skrivet. jag håller med helt. jag håller på att utbilda mig till skådis. de är ett jävla slitgöra kan jag säga. jag borde få lite mer cred när jag är klar..
jag uppskattar egentligen dramaten. en hel del släktingar som jobbar och har jobbat där. det är väl mer kultursnobbar i allmänhet med just den inställningen röse verkar visa i den där intervjun som jag vill rikta min kritik till. att lättillgängliga saker man inte hänger med i helt plötsligt (alltid) är under sin egen värdighet och position.
dramaten lever ju på kultur och vice versa. och kommer därför alltid få uppskattning från en trogen publik (förhoppningsvis). men eftersom dramaten är just finkultur, sällsynt på både ett bra och ett dåligt vis så kan det aldrig bli "folkets val". och jag tror det ingår i charmen lite.
blondinbella är mer av ett fenomen, som kanske inte varar särskilt länge. men som ändock har visat på något nytt och fräscht. som vi definitivt inte har sett tidigare. anledningen till att jag inte kritiserar henne i just min kommentar beror dels på att det skulle ta en väldig massa tid (finns väldigt mycket att kritisera). och också för att i just underbaraclaras citat så handlar det om en person från finkulturen som kritiserar fulkulturen. och inte tvärtom.
äsch, allt det här blir som tuggummi. det finns ingen ände på det och kommer aldrig att finnas. jag ger upp! ;) kulturdebatten lever vidare..
En inte helt lätt diskussion det här alltså :p Man måste väl helt enkelt inse att det finns olika sätt att definiera "bra" på, både vad det gäller kultur och annat. Antingen definierar man något som bra när det "verkligen är bra", i form av känslosamma, välarbetade teatermanus eller danskoreografier exempelvis. Eller så definierar man bra det som tilltalar flest människor… Och det är väl där någonstans frågan ligger.. Men sen får man inte glömma att, som någpn redan påpekat innan mig, bloggar är gratis, och gratis är gott. Likså måste väl tilläggas att det som provocerar mest kanske drar mest folk, men skulle man tillfråga läsarna vad de egentligen klassar som bra kultur tror jag inte att svaret skulle bli blondinbella direkt.. Däremot skulle hon säkert kunna vinna i en omröstning för mest underhållande.
Jag säger bara: F-A-N-T-A-S-T-I-S-K-T!!!
Äntligen någon som förstått! Dramaten är kultur, Blondinbella är egoism och egocentrism!
Felicia: Tack så jättemycket :) Och jag håller faktiskt med dig i nästan allt. Det jag reagerar på är bara den direkta kritiken mot Ewa Röse och Dramaten och den icke-existerande kritiken mot Blondinbella. Å ena sidan en institution (med sina brister, för jag menar verkligen inte att Dramaten ska höjas till skyarna) som jobbar med teater - underhållning, frågeställning, diskussion, människor.. Å andra sidan Blondinbella som.. ja, jag vet inte riktigt vad det är för vettigt hon gör men jag ser det lite såhär - provocerar folk så mycket att de måste läsa hennes blogg. Varför framstår Dramaten som totalt obegribliga och patetiska och Blondinbella som folkets val?
Bravo.
Du stal mina ord. På pricken korrekt!
Får man se en insändare i dn eller svenskan snart mån tro? Sprid ditt intellekt!
Jag kan bara uttrycka mig med att folk är lätt köpa..
Det är tur att din blogg finns!..
Förstår claras upprördhet över finkulturens fnysningar åt bloggar och annan kioskkultur. Håller med i hennes resonemang angående hur en text på en blogg inte har samma värde i kulturvärldens ögon som en text i dn.
Ser dock ingen anledning till att jämföra dramaten med Blondinbella. Blondinbella är gratis cirkus, klart att folket tar del av föreställningen.
Självklart, och med rätta, blir en seriös bloggare med passion, intresse och talang förnärmad när Eva Röse t.ex uttalar sig om bloggar som ett lika värdefullt fenomen som att peta i näsan.
Summan av kardemumman, man skola icke dra alla över en kam och det finns rötägg inom att grupperingar, fina som fula!
Hej!
Jag håller helt med dig. Jag älskar själv både teater, poesi och "den fina kulturen" och är en riktig kulturplutt som spelat teater och musik och dansat i en himla massa år. Men jag älskar också det mindre fina och jag tycker att det är tramsigt när någon som uppenbarligen inte har koll dissar bloggandet som fenomen bara för att. Många bloggare gör vad konstnärer alltid gjort nämligen skildrar sin samtid. Klart att det är skillnad mellan Elsie Johansson och Blondinbellas kvalitet på sitt skrivande. Men det är lixom inte det som var frågan. Frågan är varför det som är folkligt är fult? Jag tycker att Ingmar Bergman likväl som Blondinbella förtjänar att analyseras, diskuteras och recenseras, inte bara avsnoppas med "Skärp er, vad håller ni på med"
Vänligen Clara
jag tror inte att claras poäng var att allt ska vara lättillgängligt. eller att all kultur är på samma nivå. mer att man inte ska se ner på t.ex. bloggar då det är ett nytt forum med många talanger som dessutom har spännande framtidsutsikter. jag tycker din blogg är ett litet mästerverk. men skådisen eva röse som clara citerar skulle endast undra vadfan du sysslar med? eftersom hon faktiskt gör saker.
vad som får kallas kultur har man ju gnabbat om under väldigt lång tid. och det enda man kan enas om är att vara oense. och att allting är relativt. det är svårt att definiera, men folk envisas med att försöka ändå.
känner inte du igen den känslan? om något är riktigt fint så måste det vara sällsynt. begränsad upplaga. svåråtkomlig. SVÅR.
jag kan uppskatta delar ur flera sorters kultur. och tacka gud för det, eftersom jag slipper gnälla.
poängen är väl att en med utbildning, intresse och engagemang inte läser modebloggar med ASOS-tips. de håller sig borta från det. och eftersom det inte passar in i just deras utvecklade, utbildade och utomordentliga värld så är det fult. fulkultur helt enkelt.
allting är relativt. man fnös åt surrealism, expressionism och futurism. nu har det format hela dagens konstforum. jag säger inte att bloggar är nya generationens surrealism. men jag tror definitivt att allting bara är i startgroparna. det kommer utvecklas (håller på att utvecklas). det finns massvis med konstverk och "finkultur" jag aldrig hade vetat om utan din blogg. och tack vare din blogg har jag upptäckt mycket nya saker. en fantastisk gåva egentligen, även om den inte verkar märkvärdig. men det är den för mig. och då skulle jag uppskatta om de på dramaaaten med sitt otroliga intresse och engagemang inte dissade en växande industri med EN DEL guldkorn. för att den är lättare i vissa fall. istället för blod, svett och tårar i sitt livs konstverk.